background

Arkivet

Artiklar av Fabian Kastner
Kojan som drömmaskin

Vad är det med kojan som i alla tider lockat såväl barn som filosofer? Den franske filosofen Gilles A Tiberghien talar om kojan som på en gång en gräns och en passage till drömvärlden, det lekfulla ”mellanområde” där all konst och kultur har sina rötter.

Varför tigandet om Stein?

Det våras för avantgardepoeten, konstsamlaren och salongsvärdinnan Gertrude Stein igen. Men varför tigandet om hennes långtgående vurmande för fascismen?

VR vs AI

Virtual reality-tekniken kommer att göra oss skärptare, utveckla vår kreativitet, nyfikenhet och fantasi. Till skillnad från artificiell intelligens, som bara gör oss dummare. Det menar VR-pionjären Jaron Lanier i ”Dawn of the new everything” – till hälften självbiografi, till hälften teknofuturistiskt manifest.

Sex, makt och paraplyer

Författare älskar att skriva om paraplyer. I ”Brolliology: a history of the umbrella in life and literature” visar Marion Rankine att de smyger in dem i sina berättelser lika omärkligt som paraplyer dyker upp och försvinner i våra vardagliga liv: subtilt, symboliskt och ibland på livsförändrande, för handlingen avgörande sätt.

Nabokovs experiment med tiden

Vladimir Nabokov förde 1964 en drömdagbok för att undersöka filosofen J. W. Dunnes hypotes att drömmar formas lika mycket av framtida händelser som av händelser i det förflutna. Nabokov tyckte sig redan på experimentets andra dag kunna bekräfta hypotesen.

Mytmakaren Borges

Jorge Luis Borges fick aldrig Nobelpriset i litteratur. 2010 års pristagare, Mario Vargas Llosa, ­menade att det var en lika stor miss som de uteblivna prisen till Joyce, Proust och Kafka. Själv höll den peruanske pristagaren sin argentinske läromästare för ”den viktigaste spanskspråkige författaren sedan Cervantes”, och det är nog den allmänna meningen bland flertalet kännare av den spansk­språkiga litteraturen.

Den moderna tidens biktbås

På sociala medier som Facebook verkar människor överlag väldigt nöjda med sina liv och livsval. Deras partner är snyggast och bäst. Ungarna gulligast, helt fantastiska. Livet leker, bordet står dukat och karriären går som smort. Om man i stället vänder sig till Google blir bilden en annan.

Ett nytt världsspråk?

I en intervju i New York Times 1969 fick den rysk-amerikanske författaren Vladimir Nabokov en smickrande fråga om sin litterära stjärnstatus och svarade: “Jag tänker ofta att det borde finnas ett typografiskt tecken för ett leende – något slags konkavt märke, ett böjt parantestecken liggande på rygg, som jag nu kunde teckna som svar på din fråga.”